Ville bara säga...

Jävlar. Vad. Detta. Band. Är. BRA!!!



The Wavves - So Bored

I andra hand

Impulsfyndade lite på second-hand idag. Känner mig sjukt nöjd över att ha expanderat garderoben utan att göra detsamma med hålet i min plånbok

Alkoholist? Javisst!

Enligt mina beräkningar så är det menat att jag ska dricka kopiösa mängder alkohol fyra dagar i rad den här veckan.

Måndag: Handla på Systembolagt (check!)
Tisdag: Handla på Systembolaget - igen!
Onsdag: Stödfira med Ida att hon äntligen skrivit klart sin hemtenta
Torsdag: KVALBORG!
Fredag: VALBORG!
Lördag: KATASTROF-ALBORG!
Söndag: Komatillstånd och evenetuell levertransplantation

Att bli kalas på kalas

Trevlig kväll igår. Jag blev lagom onykter, träffade många nya människor och dansade till någon extremt jobbig men ändå catchy dragspelslåt som tycktes gå på repeat X antal gånger. Är dessutom inte det minsta bakis, vilket definitivt minskar nivån på dagen-efter-ångesten.

Nu ska jag och Ida strax vandra bort till stadsparken och leka lekar med vår karnevalsgrupp, som för övrigt går under namnet Bierstuben. That’s right. Jag SKA faktiskt jobba på lundakarnevalen trots allt. Som tysk ölpiga dessutom. Kan bli riktigt bra, kan bli hursomhelst. Tänker att det i alla fall kan se bra ut på CV:t i framtida jobbjakter?

Att vara lycklig

Solen skiner, jag har färska pengar på kontot och ikväll ska jag iväg och fira min käre vän Daniels 24-årsdag! Gör-mig-i-ordning-peppar med bästa lördagslåten:

Guidded by voices - Game of pricks

كراهية you Bowie!

Undrar du varför du går arbetslös? Vad som gjorde att SAAB var nära att gå i graven? Varför du tvingas leva på havregrynsgröt och gammal apelsinmarmelad halva månaden därför att pengarna bara inte räcker till?

Arabian Business vet svaret.

Länge leve lill-lördagen!

Fick inte veckoledigt. Rektorn beslutade sig tydligen för att slänga in en australiensk vikarie tills dess att vår ordinarie professor lyckats kapa ett flygplan/maraton-simma hem till Sverige från de brittiska öarna. Så där rök den sovmorgonsveckan...

Men strunt samma! Idag är det onsdag och ikväll ska det drickas öl med fina grannar nere på klubben. Den panikattacks-framkallande pluggångesten får gott vänta tills imorgon.

Ashes to ashes

Min lärare i engelsk fonetik sitter tydligen fast i Skottland pga att flygplan + askmoln från isländsk vulkan inte går särskilt bra ihop.

Ser därför ut som att jag kan komma att bli ledig resten av veckan, vilket vore väldigt, väldigt göttigt.

Så snälla, underbara, fantastiska Eyjafjallajökull - please keep up the good work!

Det håller bara inte!

Måste åsiktslufta mig lite kring en grej, närmare bestämt den här skandalen kring övergrepp på barn inom den katolska kyrkan, som i princip alla medier rapporterat om på sistone.

Vissa ”insatta”, bland annat poeten, författaren och krönikören och till lika katoliken Markus Birro, påstår att problemet till stor del grundar sig i det faktum att katolska präster, i och med sitt avgivna löfte om sexuell avhållsamhet, inte får ägna sig åt någon form av sexuella aktiviteter.

Jag vill dock bestämt hävda, Markus Birro och alla ni övriga, att celibattvånget förmodligen spelar en extreeeemt liten roll i de sexuella övergrepp som vissa religiösa auktoriteter gjort på barn vars tillit och förtroende de missbrukat grovt. Vi snackar om sexuell dragning till barn, en grov psykisk störning. Jag är ingen legitimerad psykolog, men detta kan ju knappast påstås vara ett tillstånd som automatisk framkallas av att en människa hindras ha sex med andra vuxna människor… eller med sig själv heller för den delen. Jag menar, en ”vanlig” människa, d.v.s. en icke-katolsk präst, går ju oftast inte in på en förskola och börjar tafsa på små barn så fort denna blir sexuellt frustrerad?

Jag menar inte att ett avskaffande av celibattvånget inte skulle kunna vara positivt, eller att det inte skulle kunna bidra till att åtminstone vissa stackars barn slipper utsättas för vidriga saker och kanske få sina liv totalt förstörda. Men att påstå att problematiken bakom de katolska prästernas övergrepp på barn helt beror på celibattvånget, det håller bara inte.

Det man snarare behöver göra är att ÖPPNA ÖGON. Att arbeta aktivt med att försöka identifiera dessa personer, dessa pedofiler, tidigt, precis som man gör inom skolväsendet och andra barnrelaterade verksamheter, och förhindra att de jävlarna ens får komma i närheten av små barn.

Skulle kunna göra det här till ett jävligt långt inlägg men jag avstår. Måste packa, sova och sen går min buss till Göteborg klockan 8, dvs om 7,5 timme.
Avslutar därför istället med ett citat från journalisten Ulrika Knutsson i DN: ”Celibatet i sig skapar inte pedofiler, äktenskapet i sig hindrar inte övergrepp. Snarare är kyrkans klassiska analys giltig; att alla människor tyvärr är kapabla till synd, oavsett sexuell läggning, civilstånd, klass eller kön.”

Mitt så kallade (yrkes)liv

Ikväll ska jag bestämma mig, nu ska beslutet tas. Vad ska jag plugga till hösten?

Sista dagen för att söka till universitetet är imorgon (som förövrigt börjar om ca 20 minuter), och eftersom jag skjutit upp beslutsångesten kring vad i helsike jag ska utbilda mig till länge nog nu så känns det som att det kanske är liiiite dags att ta tag i det.

Just nu står jag och väger mellan två alternativ. Socionom eller personalvetare. Klart som korvspad är i alla fall att jag vill stanna i Skåne. Vandrade genom Malmö idag efter anställningsintervjun. Solen sken, The Raveonettes spelade i mina hörlurar och det var då det slog mig – jag älskar fan att bo här. Älskar Lund. Älskar Malmö. Det här ÄR hemma. Insåg att jag faktiskt inte vill tillbringa min vardag och min tid någon annanstans, även om detta ”någon annanstans” bland annat bebos av människor som ligger mig oerhört varmt om hjärtat.

Så ligger det alltså till. Nu ska jag bara bestämma vad jag vill bli när jag blir stor också. Lär bli en lång natt…

"Vem vill ha stolthet, när man kan få den man vill ha?"

Dagens låt: Emil Jensen - Så får du mig ändå

Fniss

Min humor i ett nötskal:

Lou Reed i tweed

Och just det…

Note to self: Jag har löjligt fantastiska människor i mitt liv. Omtänksamma, underbara vänner som väcker mig med frukost på sängen på min födelsedag, sjunger Ja må hon leva i kör och får mig att nästan börja gråta för att dom är så jäkla fina. Har lite för lätt för att ibland glömma bort hur grymt lyckligt lottad jag faktiskt är.

Ändrade planer

Befinner mig fortfarande i Skåne. Skulle egentligen ha varit i Karlstad nu, men eftersom anställningsintervjuerna inte direkt har regnat ner över mig inför den kommande sommaren så känner jag att jag måste stanna och ta en av de få chanserna jag faktiskt fått till att slippa vara urfattig ännu ett sommarlov. Damn. Lång mening där.

Anyways, måndag-onsdag kommer alltså att spenderas hemma i Lund. Torsdag-söndag blir det Värmland och mammas mat.

Nu ska jag dra på mig skorna, gå ut i solen och påbörja mitt nya liv som lastgammal 22-åring.

One down, one to go

Har skrivit åh-jag-orkar-inte-tenta nummer 1 av 2 idag. Kändes helt okej. Men eftersom jag inte har den mest tillförlitligaste av magkänslor, bokar jag inte in särskilt mycket datumet som omtentan hålls.

Tentafiras/tentasörjas med alkohol ska det göras imorgonkväll. Dock tycker jag att jag är värd att unna mig något speciellt för den insats jag och min hjärna gjorde idag, så därför tänker jag nu ägna resten av kvällen åt att…… *trumvirvel*……


…… maratonkolla på The Wire och äta flottig take-away!!!

Att vilja vara någon annanstans

Solen skiner, fåglarna sjunger och ungarna på dagiset intill skriker av förtjusning (?) över sånt där som man måste vara ett tultande, overallklätt barn med snorig näsa för att förstå glädjen i.

Själv sitter jag inomhus. Isolerad. Med näsan i grammatikboken, var tionde mintut dunkandes huvudet i väggen därför att jag inte VILL skriva tenta imorgon.

Jag. Vill. Inte!

Drömmer mig istället bort till en annan plats. En ljummen sommarkväll. En filt på en gräsmatta. Det pysande ljudet av en ölburk som öppnas. Skratt från människor jag tycker väldigt mycket om, medan vi pratar om allt och ingenting tills solen gått ner och myggorna börjat äta oss levande.

Alltsammans till tonerna av denna låt:

Suck

Varför, åh varför blir man tillfrågad att komma på jobbintervju DEN ENDA JÄKLA veckan på hela halvåret som man planerar att befinna sig i sin värmländska hemstad, 50,6 mil bort?

Ålderdom

Insåg just att jag om exakt en vecka fyller 22.

Detta innebär alltså att jag om exakt en vecka officiellt kommer vara närmare 27 än 17.

Inte. Okej. Nånstans.

Påskfirande Lund-style

Påskafton 2010 i korthet: Handla på Willy's. Nattlig påskäggsjakt på Delphi. Ficklampa/kinky sexleksak. Gott ekologiskt vin. Hemgjord pizza i tre varianter. Maria Montazami. "Muumms". Italienare som har sex med dörren öppen och gillar pyttipanna. The Darjeeling Limited. Lösgodis. Socker-överdos. Martin Timell. Missad buss. Lååång promenad hem med J. Börja snarka vid 3.34.

Apokalyps. Nu.

Det är lite dagen-efter-domedagen-känsla att vandra genom Lund på en Långfredag.

Tystnaden över staden är kuslig. Tumbleweedbuskar rullar längs kullerstensgatorna medan jag hastigt förflyttar mig från ICA hem till Stora tvärgatan, och var tionde meter slänger jag en blick över axeln för att dubbelkolla så att jag inte har en skock hungriga zombies i hälarna.

Enda tecknet på liv är jag själv med min prasslande matkasse och alkisgänget på Mårtenstorget. Måtte det inte bli upp till mig och dom att återbefolka norra jordklotet.

Idag funderar jag på...

... varför denna dag egentligen heter "Skärtorsdag". Kämpade Jesus med självdestruktiva böjelser? Eller hade han kanske bara en förkärlek för att klä sig i rosa/ljusröda färgnyanser?

Och är Barack Obama medveten om att hans förnamn betyder "mobil huskropp som kan fogas samman och som ställs upp för att tjäna som lokaler för arbetare eller boende/verksamheter som tillfälligt fått flytta" på svenska?


*tar en tredje tugga på ostmackan och känner mig vansinnigt djup*