Lördagkväll, klockan 20.33, en något försenad Malin stiger på 4:ans buss med destination Delphi. I H’s korridor skulle det vankas förfest, och med vinglaset i hand deltog hon där sedan i diskussioner om bland annat näsapor, diverse idiotiska manspersoner och inte minst Carola. Runt 22-tiden blev det dock dags att dra vidare på eftersläpp. Men då Malins cykel under vinterhalvåret drabbats av rödbruna cancern (hennes fars fyndiga namn för rostangrepp på alla slags transportfordon) erbjöds hon skjuts av kära E bakpå hennes pakethållare. En något obekväm med ändå trevlig 5-minuters färd senare intog sällskapet sin plats i den växande kön alkoholpåverkade studenter utanför Östgöta Nation.
Men katastrofen inträffar plötsligt; Malin upptäcker att hon i sin enfald glömt det livsviktiga studentlegget hemma i byrålådan. I sann Tour de France-anda kastar hon sig då upp på E’s cykel och börjar för glatta livet trampa fram genom de trånga kullerstensgatorna, skickligt zick-zackandes mellan gröna stadsbussar och överförfriskade Lundabor, för hämta det jäkla plastkortet och hinna tillbaka till sina vänner. Hon genomför detta mission med bravur inom loppet av 7 minuter.
Väl inne på det östgötska dansgolvet börjar Malin och hennes fina sällskap dansa runt till bland annat Eric Prydz, Flo-Rida och inte minst en slaktar-remix på Kings of Leon’s Use Somebody. Malin kände sig något purken över kvällens musikutbud, men bestämde sig för att moget acceptera att det faktiskt existerar människor som VILL partaja till denna typ av musik (läs: bedövade öronen med mer alkohol). Hon beslutade sig därför för att socialisera litegrann istället. Det samtalades med bland annat gamla Pol. kand-kamrater, en trevlig men något sinnesrubbad amerikan från Munich och även en gammal festivalbekantskap från Arvika ’07. Malin lekte dessutom fredsmäklare i en vem-är-drygast-dispyt mellan en 08 och en Malmöit genom att på sitt charmiga sätt förklara att båda två visserligen kan vara enerverande ibland men att ”i värmlan’, där älsker vi faktiskt alle lika möe”.
Vid 2-snåret bestämde sig Malin med en gäspning för att det var dags att bege sig hemåt. Där väntade nämligen sängen och hennes underbara sällskap för kvällen, en Ipren 400 mg.
Överlag, en mycket fin lördagskväll som en sliten Malin ger 3½ guldgula Brahma-flaskor av fem möjliga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar