Jag kunde inte låtsas längre. Är trött skuldkänslorna, trött på frustrationen över att det jag vill och borde känna inte är vad jag verkligen känner. Orkar inte fortsätta ignorera tomrummet som den där härliga känslan skulle ha fyllt om den bara funnits där.
Antog att allt som behövdes var lite mer tid, att allt skulle bli perfekt om jag bara väntade tålmodigt och lät det komma. För allt var ju så enkelt och lätt med dig. Förstod bara inte varför den där ”felheten” ändå fanns där, den som skaver på insidan och säger åt mig att jag är falsk och självisk.
Du betyder så otroligt mycket, förmodligen mer än du någonsin kommer veta, men jag kan inte fortsätta se dig i ögonen och säga ord som jag vill mena men inte gör. Hoppas att du kanske någon dag kan förstå. Förlåt mig.
3 kommentarer:
Känn dig inte så hemsk M. Ibland kan man bara inte hjälpa hur man känner eller vad man INTE känner.
Det är ett allvarligt fel på hela mänskligheten.
Ibland försöker man för mycket.
Obesvarad kärlek är jobbigt för fler parter än en. Tänker på dig!
Åh livet är inte alltid lätt vännen. Försökte ringa dig igår men fick inget svar. Hör av dig om du behöver prata. <3
Skicka en kommentar